Varför är inte jag rik och berömd?
Det kan man ju fråga sig
Jag har "hört" att har man haft taskig uppväxt och/eller blivit mobbad i skolan så blir man rik och berömd...
Jag har nu läst en hel del om att skolorna börjar och det är dom som börjar 1:an osv. 9 år i samma klass...vilket kan vara ett mörker eller rent av bra.
Själv har jag erfarenheten av mörker då det gäller skolan. 9 år med nästan samma klass. I årskurs 5 delades klassen och den jag gick i vart en 5-6:a och det var inte den värsta i klassen som försvann.
Å på den tiden så fanns det inget "antimobb program"
(Varning lite repris är det allt sedan en tidigare bloggning)
Nu var jag ju inte ett mönster barn själv, hmm kanske därför jag inte blev rik och beröm, utan jag hade ett jäkla humör MEN jag var fruktansvärt osäker så mitt humör var en bra, eller mindra bra kanske, mask att ta på sig.
Det fanns en person i klassen, Baddy, som styrde och ställde en hel del, bla så hade hon tydligen bestämt sig för att jag var inte önskvärd, eller om jag var ett hot och därför inte önskvärd, ja jag vet inte varför.
Jag vet att det jag ville ha var en tjejkompis som jag kunde fnissa och byta hemlisar med men någon sådan fanns inte då.
Jag hade killkompisar och då blev det mycket råa lekar å sånt.
Jag var inte precis liten heller i skolan, jag var bland de längsta i klassen långt upp i åren och det var jobbigt det oxå. Jag var inte tjock utan bara lång.
Ibland hade jag tjejkompisar men inte den där att fnissa ihop med kompis. Jag kände nog att jag inte riktigt kunde lita på någon. Även Baddy var väl ett tag en sk.kompis.
Det var mycket gråtande på mig, jag har än i dag lätt för att gråta både av glädje och sorg å så, och det gav väl mer smak då dom/hon såg att jag blev ledsen. Det var nog väldigt tacksamt att reta mig just för att jag reagerade snabbt med att bli ilsk och ledsen.
Sedan att ha en mor som dessutom tala om att jag fick skylla mig själv då jag kom hem och var ledsen. Om henne kan jag skriva en hel bok om hur dålig mor hon var.
I högstadiet så fick jag några äldre kompisar och kunde komma in på disco fast jag inte var 15, då vart jag genast intressant tjej för Baddy. Men det varade inte så länge. För när hon väl kom in på discot oxå så fortsatte hon att vara elak mot mig och andra personer i "gänget" och ingen av oss har blivit rik och berömd. Hmmpf
Tänk om vi alla hade haft mer råg i ryggen och kört upp henne mot en vägg och tala om vilken otrevlig person hon var. Hmm jo oj jag gjorde väl nästan det på ett lucia firande och någon gång senare oxå. Fast lite tokigt blev det allt men men. Råget vart väl lite för överfullt så jag klappa till henne och efter det så pratade vi inte med varandra på väldigt väldigt länge.
Det värsta är att Baddys dotter är tydligen lika dan om inte ett snäpp värre för hon har ju mamma på sin sida.
Klassen jag gick i var väl inte speciellt duktiga på att hålla ihop som klass över huvud taget. Jag förstår inte riktigt hur vi kunde få ihop till klassresa i 5:an och 6:an men det gjorde vi. Troligast var det väl föräldrar som hjälpte till och styrde runt.
Vi kunde i alla fall inte åstadkomma någon klassresa i 9:an, den stora resan som alla skulle göra då dom sluta 9:an. Vi försökte men med alldelens för många viljor och fel personer som skulle styra och ställa så blidde det bara en tummetott.
Vi festade upp de få pengar som vi skrapade ihop.
Enda gången som vi riktigt höll i hop, bortsett från ett par stycken, så var det då vi skulle jävlas med lärarna på högstadiet. Vägra gå in i klassrummen osv.
Sedan är vi väl den enda klassen som faktiskt har haft återträffar flera ggr OCH de flesta har kommit OM dom inte har haft förhinder av något slag, t.om jag har kommit.